En obligation är en form av värdepapper. Det fungerar som ett lån till företaget eller staten. I utbyte mot att de lånar pengar av dig så erbjuder de en ränta för pengarna. Du kan till exempel låna ut 100 000 kronor till ett företag med en ränta på 5% i fem år. Du får då vanligast utbetalt 5 000 kronor per år och sedan efter fem år så betalar de tillbaka de 100 000 kronor som du lånat ut. En obligation är en säkrare tillgång i förhållande till aktier. Det beror på att en obligation har ett starkare sakrättsligt skydd. Det innebär att om bolaget skulle gå i konkurs så betalar de tillbaka pengar till obligationsinnehavarna framför aktieägarna.
Att köpa en obligation
Vad är en obligation? Det finns olika typer av obligationer. Högre ränta på en obligation innebär en högre risk. Det är därför statsobligationer har en mycket lägre ränta i förhållande till så kallade företagsobligationer. Warren Buffet och hans lärare Benjamin Graham förespråkade att köpa obligationer när börsen var högt värderad för att vid ett tillfälle när aktier blev lägre värderade flytta sitt innehav till aktier. Detta för att minska portföljens risk. Dessa två herrar förespråkar att det är enkelt att bli rik på investeringar men att det tar tid.
En obligation med hög ränta är lockande
Som jag tidigare har nämnt så finns det statsobligationer och företagsobligationer. Warren Buffet och Benjamin Graham förespråkade att aldrig investera i så kallade junk-bonds. Det vill säga obligationer i företag med hög risk. Dessa obligationer kan vara väldigt lockande eftersom de erbjuder en hög ränta för pengarna. Detta kan framstå som mindre riskfyllt än en aktie på grund av att det är en obligation. Däremot är risken större att detta bolag går i konkurs. De har även större incitament att erbjuda högre ränta via obligationer då de har svårare att få lån hos banker i förhållande till mindre riskabla bolag. Det bästa enligt Buffet & Graham är att köpa obligationer i stabila bolag. I Sverige skulle detta kunna vara ABB, Atlas Copco och så vidare.
Statsobligation
En statsobligation anser man vara en riskfri tillgång då det är centralbanken som har lånat pengar av dig. Centralbanken kommer i stort sett aldrig att gå i konkurs. Centralbanken använder dessa obligationer för att justera penningmängden som är i omlopp. Köper centralbanken statsobligationer då ökar penningmängden i samhället och säljer de så minskar penningmängden. Däremot så har räntan på statsobligationer varit väldigt låga på senaste tiden på grund av att inflationsmålen inte uppnåtts. Det leder till att dessa papper inte är så lockande i förhållande till aktiemarknaden. Centralbanken har därmed köpt statsobligationer till en minusränta för att öka penningmängden och därmed inflationen.
Buffet och Grahams portföljfördelning
Historiskt så har Buffet och Graham förespråkat att man vid en högt värderad marknad omfördelar portföljen till 60% obligationer och 40% aktier och vid en lågt värderad marknad ökar man med aktier. Däremot är dagens marknad och utmaningar annorlunda än vad den har varit historiskt.
Obligationsfonder
Då obligationer kan vara lite knepiga att köpa då de säljs för ett väldigt högt belopp och för många privata sparare blir portföljbalansen snabbt skev vid dessa höga belopp om portföljen är av mindre storlek. Till exempel kostar en statsobligation en miljon kronor. Det kommer även krävas att du kontaktar en bank för att få hjälp med affären. Det går att köpa företagsobligationer vilket kan vara en bra idé. Det är däremot svårare att göra ett urval av vilka obligationer som är bra och vilka som är dåliga. Då kan det finnas incitament att köpa obligationsfonder. Dessa fonder har oftast en låg förvaltningsavgift och dessa fonder sköts av professionella som har en väldigt bra kontroll på riskspridningen. Detta är oftast för din portfölj den mest effektiva metoden för att få exponering mot obligationer.
Dela gärna om du gillade inlägget
